Rösta på mig!

Sedan 1985 sitter jag i kommunfullmäktige i Karlstad. Den här mandatperioden är jag vice ordförande i kulturnämnden. 1992-1998 var jag ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Med hjälp av länkarna nedan kan få reda på vad jag har gjort i kommunfullmäktige den gångna mandatperioden. Rulla vidare ner på den här sidan och Du får veta vad jag vill göra inför framtiden.

 

 

 

Barnomsorg

Det är viktigt att det finns en verklig valfrihet för familjerna. Utvecklingen mot fler föräldrakooperativa och privata daghem ska fortsätta. Kommunen bör ge aktivt råd och stöd till dem som vill starta egen verksamhet i form av föräldrakooperativ och personalkooperativ.
De första åren är viktiga för barnens utveckling. Familjen har huvudansvaret, men samhället måste också se till att det finns en skola som sätter barnen i centrum. Barnen älskar att lära och förstå. Den lärande leken tar tillvara barns lust att lära och skapar bra grund för skolan. Därför ska alla barn från tre års ålder ska erbjudas plats i en frivillig förskola med pedagogisk inriktning.
Kommunal och enskild barnomsorg ska ges samma ekonomiska förutsättningar. Kvalitetsnormeringen av både kommunal och privat barnomsorg måste fortsätta.
Den öppna förskolan ska bevaras som en värdefull resurs för dagbarnvårdarna och för de föräldrar som inte utnyttjar någon annan barnomsorg. Jag vill även slå vakt om deltidsförskolan.
Glesbygdsdaghem - det vill säga små daghems- och fritidsavdelningar med integrerade syskongrupper - ska utvecklas i kommunens glesbygdsområden.
Barn med behov av personliga assistenter måste alltid få det.
Det ska löna sig att arbeta, också för kvinnor. Därför måste höga marginaleffekter inom familjepolitiken motverkas. En maxtaxa enligt "Karlstadsmodellen" ska införas nästa år.
Dagmammornas situation måset förbättras coh de måste ges samma status som förskolorna.

Skola

De första åren är viktiga för barnens utveckling och familjen har huvudrollen när det gäller barnets trygghet och utveckling. Samhället måste dock ta sin del av ansvaret och sörja för en barnomsorg och skola som ger barnen de bästa förutsättningarna att utvecklas till trygga och självständiga individer, präglade av medmänsklighet och socialt ansvar.
Barn måste få vara barn. Barnen älskar att lära och förstå. Den lärande leken tar tillvara barns lust att lära och skapar bra grund för skolan.
Därför ska alla barn från tre års ålder erbjudas plats i en frivillig förskola med medveten pedagogisk inriktning. Personaltätheten i förskolegrupperna får inte minska. Det ska finnas valfrihet när det gäller föräldrars möjlighet att välja omsorg för sitt barn. Förskoleavgiften ska vara tidsrelaterad och inte inkomstbaserad.
Skolans huvuduppgift är att lära alla barn att läsa, skriva, räkna och uttrycka sig. Utan grundläggande basfärdigheter ökar riskerna för upprepade misslyckanden under skol- och uppväxttiden.
Skolan ska ge barn och ungdomar humanistiska och demokratiska värderingar. Den ska också medverka till att fostra självständiga och ansvarskännande medborgare. Eleverna ska förberedas för ett mångetniskt samhälle.
Insatser för elevvård är viktiga och ska stödjas aktivt. Det är också viktigt att skolpersonalen utbildas i förebyggande åtgärder mot exempelvis mobbning och främlingsfientlighet. Vi anser att det är de som mobbar som bör byta skola, och inte de som blir mobbade.
Skolan ska hjälpa barnen att erövra språket och att bil förtrogna med alla dess uttrycksformer, samt träna deras matematiska tänkande. Skolan ska visa på vägar till kunskap för att på bästa sätt kunna ta vara på livet. Skriftligt omdöme ska ges i de årskurser där betyg inte ges.
Alla elever måste ha tillgång till aktuella läromedel. Därför ska inte datorer och övrig IT-utrustning överprioriteras på övriga läromedels bekostnad.
Den kommunala musikskolan i Karlstad fyller en mycket viktig funktion. Därför måste den värnas och utvecklas till en kulturskola där olika konstformer odlas.
Många skolor har idag skaffat en egen profil, såsom musik, IT eller idrott. Det är viktigt att denna profilering fortsätter för att verkliga valmöjligheter ska kunna erbjudas eleverna.
Skolan ska väcka och stimulera barnens olika gåvor och talanger. Därför kan inte skolsystemet bygga på att alla ska lära sig samma sak under samma tid. Elever med särskilda behov måste få den hjälp de behöver. De särskilt studiebegåvade och motiverade eleverna måste också erbjudas den stimulans de behöver för att vidareutvecklas.
Det är ett resursslöseri att många lokaler i skolan står tomma en stor del av dygnet, samtidigt som många studieförbund och föreningar söker lokaler. Därför är det rimligt att skollokalerna efter skoldagens slut ska kunna disponeras för studieverksamhet, föreningssammankomster och kulturaktiviteter.

Sjukvård

Sjukvården i Värmland måste förnyas och förbättras och vårdpersonalen måste ges mer tid åt patienterna. Detta sker bäst, inte genom att anställa fler sjuksköterskor och undersköterskor utan genom att anställa fler receptionister och vaktmästare som befriar vårdpersonalen från arbetsuppgifter som inte har med vård att göra.
Centralsjukhuset i Karlstad är motorn i den värmländska sjukvården och det är där nya satsningar måste göras. På sikt bör den nuvarande sjukhuset rivas och ersättas med ett nytt. Det behövs både för patienterna och personalen.

Kultur

Om ett bibliotek inte får möjlighet att förnya sitt bokbestånd sker en snabb utarmning av utbudet. Redan efter ett par år saknas möjlighet att ta igen vad man har missat, eftersom böckerna då inte längre finns på marknaden. Därför fårt bokbeståndet på huvudbiblioteket i centrum och på filialerna inter eftersättas, utan ständigt förnyas.
Biblioteken fyller en viktig funktion i arbetet med att sprida läsandet till grupper som inte i någon större utsträckning köper böcker. För den skull är det av vikt att bibliotekslånen är avgiftsfria. Den bokbussverksamhet som finns kvar måste värnas.
Ombyggnaden av bibliotekshuset ska genomföras under mandatperioden.
Kommunen, föreningarna och näringslivet ska kunna samarbeta om kulturarrangemang.
Kulturplatser och kulturmiljöer inom kommunen ska uppmärksammas och marknadsföras. Kommunen ska medverka till att behovet av mötesplatser för både unga och vuxna tillgodoses i hela kommunen.
Kulturaktiviteter som riktar sig till kommunens glesbygdsområden ska ges speciellt stöd. Kommunen ska i sambarbete med Värmlands museum inventera hembygdsföreningarnas kulturskatter.
Det är väsentligt att kommunen ser till att behovet av samlingslokaler i glesbygden tillgodoses. Bygdegårdar och hembygdsgårdar ska ges ökat stöd.
Kommunen bör även i fortsättningen ge stöd till studieförbunden, eftersom dessa fyller en viktig social funktion, speciellt i glesbygden.
En musikpaviljong bör placeras på Sandgrundsudden.

Kommunikationer

Karlstad har länge haft problem med dålig luft i innerstaden. Mätningar har visat att vi har haft alltför höga halter av det cancerframkallande ämnet bensen och andra kolväten. Dessa ämnen kommer bevisligen från bilarnas avgaser.
För att bekämpa dessa problem har kommunen arbetat med att minska trafikvolymen i Tingvallastaden. Därför togs en miljöanpassad trafikplan fram under den förrförra mandatperioden.
Vi har sett att detta har haft effekt på miljön kring Stora Torget, men arbetet med att minska trafiken i centrum måste fortsätta.
Ett antal "infartsparkeringar" bör tillskapas för att avlasta centrum från bilar.
Kommunikationerna till kommunens ytterområden måste förbättras. Lokaltrafiken ska utsträckas till Alsters tätort, Skattkärr och Vålberg. Vissa Bergviksbussar bör gå fram till Skutberget året runt. Eldrivna pendeltåg bör införas mellan Kil och Kristinehamn, vilka stannar i Skåre, Karlstads C, Alsters tätort, Skattkärr, Väse och Ölme.
Lokaltrafiken måste utvecklas vidare med linjedragning och turtäthet samt med handikappvänliga bussar. Kommunen måste underlätta för rörelsehindrade att kunna ta sig till hållplatserna genom asfalterade gångvägar m.m.
Kommunen måste arbeta för tydligare regler när gångbanorna också får användas av cyklister. Mopeder måste kraftfullt förbjudas att köra på gångbanorna.
Så snart som möjligt måste Gravaleden byggas. Kommunen ska begära att vägen på nytt kommer med i Vägverkets långtidsplan.
Vi måste få en bättre samverkan mellan regiontåg, länsbussar och lokaltrafik, främst för att underlätta för arbetspendlare och studerande vid universitetet.
Tågtrafiken till Oslo, Göteborg och Stockholm måste förbättras och göras mer attraktiv. Om den så kallade Vålbergssvängen kommer till stånd, det vill säga att järnvägen dras så att Göteborgståget går via Vålberg istället för Kil, kommer resorna till Göteborg att gå snabbare, vilket kommer att leda till att fler väljer tåget istället för bilen.

Miljö

Hoten mot vår miljö kan inte längre ignoreras. Vi ser att vår planet alltmer skadas av kortsiktig vinningslystnad. Mot detta vill Folkpartiet ställa en miljöpolitik som utgår från den kristna förvaltarskapstanken. Vi har alla ett ansvar för att förvalta naturen så att vi kan lämna över vår planet till nästa generation. Vi äger inte naturen. Vi har den till låns av våra barn och barnbarn.
Naturligtvis är det viktigt att världens ledare sätter sig ned och arbetar fram avtal om ett minskat resursslöseri. Men dessa avtal är till föga nytta, om vi inte själva är beredda att dra vårt strå till stacken.
Det var därför som världens länder skrev under Rio-deklarationen, samtidigt som man uppmanade alla städer och kommuner runt om i världen att ta fram egna lokala agendor för det 21:a århundradet. I Karlstad har det bedrivits ett aktivt arbete för att medvetandegöra vikten av ett lokalt miljöarbete bland kommunens förvaltningar, i företagen och i hushållen. Detta arbete måste fortsätta.
Det finns mycket att göra på det lokala planet. Källsortering måste underlättas, även i flerfamiljshus. Speciellt gäller detta rörelsehindrade och deras möjligheter att källsortera.
Kompostering av hushållsavfall ska uppmuntras, till exempel genom förbättrad information.
Lokala miljögrupper som arbetar för praktisk miljövård, till exempel restaurering av sjöar, ska ges ökat stöd.
Försurningen av naturen är ett hot mot många arter. Därför ska kommunen medverka till kalkning av kommunens sjöar.
Förbränning av torv är från miljösynpunkt olämpligt och brytningen innebär stora ingrepp i naturen. Därför ska inte kommunen upphandla torv till fjärrvärmeverket.
En kommunal skötselplan ska inrättas för kommunens närskogar så att stor hänsyn tas till invånarnas närmiljö. Äldre odlingslandskap av den typ som finns vid Mjölnartorpet på Kronoparken ska bevaras.
Miljökontorets möjlighet att bevaka djurhållningen i kommunen måste öka. Miljökontoret ska även bevaka ljudvolymer i samband med evenemang på offentliga platser.

Flyktingar och invandrare

Undervisningen i svenska för invandrare måste förnyas. Erfarenheterna av många år med "SFI" visar att nya grepp är nödvändiga. Ett sådant är att invandrarna själva ges makt att välja utbildningsanordnare genom en "SFI-peng", ett system som nu prövas i Stockholm. Ett annat är att i högre grad kombinera språkinlärningen med arbete. Därför bör kravet på godkänt SFI rensas ut ur begreppet "anställningsbar" och även personer med dåliga språkkunskaper kunna få hjälp av arbetsförmedlingen.
Det bästa torde i de flesta fall vara en mycket kort introduktionskurs och därefter arbete kombinerat med fortsatt språkinlärning. Undervisningsgrupperna bör sättas samman så att eleverna har likartad utbildningsbakgrund.
Skolan ska i högre grad användas som murbräcka mot segregation. Tydliga mål och utvärderingar, extra tid för elever som behöver det samt fokus på svenska, matematik och engelska behövs för att skapa en skola där alla kan lyckas.
Modersmålsundervisning har också en viktig roll att spela i integrationen, men ska förläggas så att den inte tar tid från ordinarie ämnen.
Invandrarföreningar i kommunen ska ha kommunalt stöd, både i form av föreningsstöd och stöd till lokalanskaffning.
Personal inom barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen och fritidsförvaltningen bör ges speciell utbildning i invandrarkunskap. Folkpartiet vill att ett program för förvaltningsövergripande insatser för att motverka främlingsfientlighet tas fram.
De bostadsföretag som ägs av kommunen har ett speciellt ansvar för att underlätta för flyktingar att få bostad.
Våra kyrkors och andra ideella föreningars arbete för att stötta flyktingar ska uppmuntras.
Kunskaper i svenska språket ska bli ett krav för medborgarskap. Om medborgarskapet ska kunna utnyttjas förutsätter det kunskaper om svenska lagar och andra förhållanden som i sin tur kräver vissa kunskaper i svenska språket. Motsvarande regel för medborgarskap finns också i de allra flesta länder.
Det kan naturligtvis finnas undantag, exempelvis mycket gamla människor, som är analfabeter när det kommer hit och har mycket svårt att lära sig ett nytt språk, men ändå bör få bli medborgare. Men med den tid det tar att bli svensk medborgare och med den svenskundervisning som erbjuds, är det inget orimligt krav att den som vill bli svensk medborgare tillägnat sig en acceptabel förmåga att förstå och själv tala svenska.

Du får mycket gärna kontakta mig. Du finner en länk till min epostadress nedan.

Vänliga hälsningar

Robert Warholm